Från skog till åker – så går nyodling till steg för steg

Nyodling betyder att mark som inte har brukats som åker – skogsmark, hagmark eller mark som vuxit igen – görs om till odlingsbar mark för vall, bete eller andra grödor. Det är ett större ingrepp än att plöja en befintlig åker. Träd, ris och stubbar ska bort, vattnet ska ledas undan och jorden ska bearbetas innan något kan sås.

Arbetet tar ofta mer än en säsong, och flera av stegen styrs av regler. Därför lönar det sig att planera hela kedjan innan den första maskinen rullar in.

En nyodling är också ett beslut för lång tid framåt. Diken, utlopp och en jämn markyta som görs rätt från början gör att åkern blir lättare att bruka under många säsonger av sådd och skörd. Det är därför värt att lägga tid på underlaget innan arbetet sätter igång, och att ta med alla steg i planeringen – även de som ligger några månader fram.

Innan du kontaktar myndigheter eller entreprenörer är det bra att ha svar på några grundfrågor:

• Vad ska marken användas till? Vall, bete och andra grödor ställer olika krav på hur jämn och torr marken behöver bli.
• Hur blöt är marken? Står det vatten under delar av året behöver dikningen planeras noga – och då kan reglerna om markavvattning gälla.
• Hur stor är ytan? Arealen avgör om avverkningen måste anmälas till Skogsstyrelsen.
• Hur tar sig maskinerna dit? Väg, broar och vändplatser påverkar hur arbetet kan läggas upp.
• Finns det hänsyn att ta? Fornlämningar, vatten, skyddade arter och rennäring kan påverka var och hur du får arbeta.

Ska skogsmark avverkas för att användas till något annat än virkesproduktion – till exempel åker eller bete – är det en avverkning för ändrad markanvändning. Skogsstyrelsen anger att du ska anmäla avverkningen om arealen är 0,5 hektar eller större. Anmälan ska ha kommit in senast sex veckor innan avverkningen börjar.

Under de sex veckorna kontrollerar Skogsstyrelsen bland annat att inga skyddsvärden finns i området. Anmälan enligt skogsvårdslagen gäller också som anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, så du behöver inte göra ett separat samråd för själva avverkningen. Ärendet kan också skickas vidare till en annan myndighet; enligt Skogsstyrelsen hanterar till exempel Länsstyrelsen betesmark.

Två undantag är viktiga att känna till. I ädellövskog och fjällnära skog krävs i stället tillstånd, oavsett areal, och då ska du vänta på beslutet innan du börjar.

Ny åkermark behöver nästan alltid diken som leder bort vattnet. Här finns en viktig regel: åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden för att marken ska passa för odling räknas som markavvattning. Länsstyrelsen Västerbotten skriver att du alltid behöver ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning.

I vissa områden gäller dessutom ett förbud mot markavvattning. I Västerbotten gäller förbudet enligt Länsstyrelsen i Blaikfjället, Tärnasjön, Umeälvens delta och Vindelälven. Där krävs dispens, som är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges.

Att rensa ett befintligt dike till dess tidigare djup är något annat än att gräva nya diken – läs mer i vår guide Rensa dike – regler och ansvar där vi går igenom vad som gäller.

När anmälningar och tillstånd är på plats följer arbetet en fast ordning. Varje steg bygger på det föregående.

Steg tre och fyra är lätta att underskatta. Plöjer man innan vattnet har en väg bort blir marken svår att bearbeta och resultatet ojämnt.

Hur lång tid en nyodling tar beror på ytan, markens skick och vädret. Några hållpunkter gör planeringen enklare:

• Anmälan först. Räkna med minst sex veckor från anmälan till Skogsstyrelsen till avverkning. En ansökan om tillstånd för markavvattning behöver ytterligare tid.
• Avverkning och röjning kan ofta göras när marken bär, även vintertid.
• Dikning och stubbrytning görs när marken är tjälfri.
• Plöjning och harvning görs när jorden har torkat upp tillräckligt för att bära maskinerna.

Det är vanligt att arbetet sprids över mer än en säsong. Det är bättre att låta marken torka upp efter dikningen än att plöja för tidigt.

Skogsstyrelsen skriver att en anmälan om avverkning bör visa tydligt hur hänsyn tas till hänsynskrävande biotoper, vatten, fornlämningar, arter och rennäring. Det är bra att tänka igenom samma frågor för hela nyodlingen, inte bara för avverkningen.

• Vatten: diken som leder ut i en bäck eller sjö kan föra med sig slam. Planera utloppen och fundera på slamgropar där vattnet lämnar åkern.
• Fornlämningar: gamla stensättningar, husgrunder och liknande ska inte skadas. Kontrollera med Länsstyrelsen om du är osäker på vad som finns på marken.
• Rennäring: Skogsstyrelsen nämner rennäringen som något anmälan ska ta hänsyn till. Fråga Skogsstyrelsen om renskötseln berör det område du vill odla upp.
• Virke och ris: bestäm i förväg vad som ska hända med virket och riset, så att röjningen går smidigt och ytan blir ren inför stubbrytningen.

• Att börja avverka innan anmälan är gjord. Sexveckorsfristen gäller från att Skogsstyrelsen har fått anmälan.
• Att gräva nya diken utan tillstånd. Dikning för att göra marken odlingsbar är markavvattning och kräver tillstånd.
• Att underskatta vattnet. En blöt nyodling blir svår att bruka. Planera dikena och utloppet innan plöjningen.
• Att lämna stubbar och sten. Det som blir kvar i marken sliter på plog och harv och ger en ojämn yta.
• Att glömma hänsyn. Fornlämningar, vatten och skyddade arter ska tas hänsyn till i hela arbetet.

Vi tar hela kedjan från skog till åker: röjning av ris, sly och skog, dikning för avvattning och därefter plöjning och harvning med jordbrukstraktorer och redskap för jordbearbetning. Läs mer om vår nyodling av åkermark och om hur vi arbetar med skogsröjning och dikning på respektive tjänstesida.