Rensa dike – regler, ansvar och när du behöver anmäla

Öppna diken och täckdiken räknas som vattenanläggningar. Länsstyrelsen Västerbotten skriver att du som markägare kan vara skyldig att underhålla dem, och att ansvaret gäller alla diken – oavsett om de ingår i ett dikningsföretag med tillstånd eller inte. Naturvårdsverket hänvisar till att skyldigheten att underhållsrensa ett dike finns i 11 kap. 17 § miljöbalken.

Naturliga vattendrag, som bäckar och åar, omfattas normalt inte av samma underhållsskyldighet. Vill du rensa eller gräva i ett naturligt vattendrag kan du behöva göra en anmälan eller söka tillstånd. Är diket en del av ett markavvattningsföretag – en samfällighet där flera fastigheter delar på diket – finns det ofta en styrelse eller en ansvarig som ska vara med i besluten.

Rensning är underhåll. Det handlar om att ta bort slam, nedrasat material och växtlighet så att diket åter leder vatten som det var tänkt. Enligt Länsstyrelsen är syftet att behålla dikets ursprungliga djup och läge.

Det finns två viktiga gränser:

• Inte djupare eller bredare. Du får inte rensa djupare eller bredare än vad ett tillstånd eller det senast lagliga djupet medger.
• Du ska kunna visa vad som gäller. Innan du börjar behöver du kunna visa vilket djup som är det senast lagliga. Underlag kan finnas i gamla förrättningshandlingar för dikningsföretaget.

Rensning för att behålla vattnets djup eller läge kräver inte tillstånd enligt miljöbalken, skriver Naturvårdsverket. Men det betyder inte att allt är fritt – se nästa avsnitt om anmälan.

Om rensningen kan skada eller påverka fisket ska du anmäla den till Länsstyrelsen innan du börjar. Det gäller både allmänt och enskilt fiske, och både yrkes- och fritidsfiske. Fisket kan påverkas om rensningen görs vid fel tid på året eller om vattnet blir grumligt nedströms.

Saknar diket ett tillstånd som fastställer djup och läge kan åtgärden i stället räknas som grävning i vattenområde. Länsstyrelsen Västerbotten skriver att grävning i diken alltid kräver anmälan innan den görs.

Anmälan görs via Länsstyrelsens e-tjänst för rensning av vattendrag. Gör den i god tid. Naturvårdsverket påpekar att det inte är rimligt att en anmälan kommer in så sent som dagen före rensningen.

Länsstyrelsen rekommenderar att du går igenom några frågor innan rensningen. Tabellen sammanfattar dem.

Är du osäker på något av svaren är det enklast att kontakta Länsstyrelsen innan arbetet planeras.

Markavvattning är åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden, för att marken ska passa för ett visst ändamål som odling eller bebyggelse. Länsstyrelsen Västerbotten skriver att du alltid behöver ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning.

Det kan gälla även befintliga diken. Att bredda eller fördjupa ett dike, eller att åter börja underhålla ett dike som varit eftersatt länge, kan kräva tillstånd och ibland dispens.

I vissa områden gäller dessutom ett förbud mot markavvattning. I Västerbotten gäller förbudet enligt Länsstyrelsen i Blaikfjället, Tärnasjön, Umeälvens delta och Vindelälven. Där krävs dispens, och dispensen är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges.

I skogen är det vanligt med skyddsdikning efter avverkning, för att grundvattnet inte ska stiga och skada de nya plantorna. Skyddsdikning räknas inte som markavvattning, men den ska anmälas till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen anger att skyddsdikning ska anmälas minst sex veckor innan arbetet startar.

Gäller rensningen ett skogsdike som mynnar i en sjö eller ett vattendrag, eller som ligger i ett område med höga naturvärden, är det klokt att kontakta Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen innan arbetet planeras.

Många diken går över fastighetsgränser. Vattnet från din mark kan behöva passera grannens mark på vägen till utloppet, och tvärtom. Därför är det klokt att prata med grannarna innan du rensar, även när diket bara ligger på din sida av gränsen.

Några frågor att reda ut tillsammans:

• Var mynnar diket, och är utloppet fritt hela vägen?
• Behöver diket rensas på flera fastigheter för att vattnet ska komma vidare?
• Ingår diket i ett dikningsföretag, och vem är i så fall ansvarig?
• Var kan rensmassorna läggas utan att hamna i vägen för någon?

Ett gemensamt upplägg gör ofta arbetet både enklare och mer effektivt, eftersom ett rensat dike inte hjälper om vattnet stoppas längre ned.

När reglerna är klara är själva arbetet ganska rakt på sak. Med grävmaskin tas slam, nedrasad jord, ris och buskar bort ur diket. Massorna läggs upp vid sidan av diket eller jämnas ut på marken, så att de inte rasar tillbaka. Kanterna lämnas stabila och fria från ris, så att diket håller formen och vattnet kan rinna fritt mot utloppet.

Några saker gör stor skillnad för resultatet:

• Följ den gamla botten. Rensa till det lagliga djupet, inte djupare.
• Tänk på grumlingen. En slamgrop före utloppet fångar upp material som annars följer med vattnet nedströms.
• Välj tidpunkt. Arbeta när flödet i diket är lågt och när fisket påverkas minst.
• Kontrollera utloppet. Ett rensat dike gör liten nytta om vattnet inte kommer vidare där diket slutar.

• Ta reda på om diket ingår i ett dikningsföretag och vem som är ansvarig.
• Leta fram underlag om dikets lagliga djup och läge.
• Bedöm om fisket kan påverkas – i så fall: anmäl till Länsstyrelsen i god tid.
• Kontrollera biotopskydd, artskydd och naturskydd i Länsstyrelsens karttjänst eller genom att fråga.
• Gäller det ett skogsdike: kontakta Skogsstyrelsen om du är osäker.
• Planera arbetet till en tid med lågt flöde.

Vi gräver nya diken och rensar gamla, så att de blir fria från ris och buskar och leder vatten igen – i åker, skogsmark och längs tomter. Kontakta Länsstyrelsen om vad som gäller för ditt dike, så tar vi hand om grävarbetet. Läs mer om vår dikning och dikesrensning eller om dikning i Robertsfors och Vindeln på våra ortsidor.